Direktlänk till inlägg 24 juni 2007

en bortförklaring

Av sandra - 24 juni 2007 23:27

Ihelgen har jag hunnit fundera på en hel del saker, framför allt vad det är som gör/har gjort att jag mår som jag gör.. För det första har det handlat en hel del om barndomen, för hur bra kan det vara egentligen att jag grät efter mamma varenda helg när jag var hos pappa och jag packade jämt alla mina saker och ställde brevid dörren ifall det skulle börja brinna.. Och så gjorde jag så länge jag kan minnas, och jag grät jämt vaknade av att jag grät efter mamma på nätterna..


Och alla bråk som jag varit med om, minns när jag vaknade en natt och mamma satt i köket och grät/skrek i telefonen sen kom hon in i mitt rum och pussade mig på pannan. Jag låsades som om jag sov för jag ville inte se mamma gråta.. Sen trodde jag att om jag ljög och fixade allting så skulle det inte bli bråk, men det blev nästan helt tvärtom. Jag och syrran bråkade hela tiden eftersom jag tjatade på henne att plocka undan efter sig, (jag var 7 år och hon 14), för jag visste att när mamma kom hem och det var massa fika och grejjs på köksbordet så började dem bråka. Och varenda gång någon börjar skrika åt någon så går de en rysning längs ryggen..


Jag ljög under hela min "uppväxt" för alla, och det blev bara värre. Varje dag låsades jag att jag var sjuk så jag slapp gå till skiten i skolan, när jag väl blev sjuk och skulle tillbaka till skolan eller om det hade varit lov så låg jag och grät i sängen eller hos mamma, för jag ville verkligen inte gå till skolan mådde så jävla dåligt där också..


Efter det så har jag levt i min "perfekta" värld, innan jag insåg att de mesta var mitt fel. De bråkade för att jag hade ljugit ihop någonting, men jag tänkte bättre att hitta på något än att säga sanningen och såra någon (man kan väll ändå inte såra någon när man ljuger?!), jag hatade mamma eftersom hon inte visste hur jag mådde, för ens mamma ska väll se hur man mår på insidan??


Får väll tacka markus iaf för att han behandlade mig som skit i sommras, för det är tack vare honom som jag och mamma bråkade den där kvällen och då jag sa allting som jag hade burit inne de senaste 6 åren.. Sen bar det iväg till pappa som ringde bup nästa dag och någon vecka efteråt satt vi där, mamma och jag..


Och idag mår jag bättre faktiskt, och det är inte tack vare bupsamtalen för de var värdelösa, verkligen värdelösa "jamen sandra då är du klar här hejdå" utan det är mer för att mamma, pappa och syster vet hur jag mår. Det känns så jävla skönt, fast just nu ikväll känner jag att allting är meningslöst, vill bara ligga ner och gråta mig till sömns. Känner att nu tar allting stopp igen, har för mycket tankar inom mig nu "kastrullen kokar över"


nej nu blev det jätte långt menmen shit samma, ärligt så vet jag inte alls varför jag mår som jag gör, jag fick inte fram något vettigt svar .. pusss  

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av sandra - 19 augusti 2008 19:23

överger den här sidan nu och flyttar till http://www.metrobloggen.se/hurricane   ...

Av sandra - 19 augusti 2008 12:50

Nu kom jag på vad jag ska göra idag, jag ska plugga teori så jag inte behöver skämmas imorgon på körlektionen.  Så efter att jag har plockat ur diskamaskinen och bäddat rent i sängen så ska jag lägga mig ner och läsa lite ur boken innan jag gör några...

Av sandra - 19 augusti 2008 11:46

Nu för tiden så vaknar jag runt 8 och är ganska så pigg, rätt skönt men ändå långtråkigt vissa dagar. På en timme har jag kollat runt på alla "vardaglia sidor" minst 10 gånger på varje medan jag väntar på att tvätten ska bli klar. Men nu har jag dusc...

Av sandra - 18 augusti 2008 21:17

Det är sånt här som får mig att känna mig lite värdelös, bara för att jag blir så himla avundsjuk. Men det ska fan bli ändring på det! För nu är mitt cv och anställningsbrev klara för att lämnas ut, eller måste knäppa kort först som jag ska bifoga me...

Av sandra - 16 augusti 2008 21:30

Jag har nyss kollat på det sista avsnittet av vänner, och det är fruktansvärt bra! Fastän jag har sett det avsnittet tusen gånger så blir jag ändå ledsen och känner med ross när rachel inte stannar kvar, men känner glädjen när hon står i dörren och s...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20
21
22
23
24
25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2007 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards